Ja, kanske. Det är en smaksak. Det några ser som skräp kanske någon annan hittar ett värde i. Här finner du gamla postningar som möjligen kan ha ett läsvärde. Jag sorterar bland mina gamla bloggar och fyller på efterhand. Det blir inga inlägg av dagbokstyp utan inlägg jag skrivit som omvärlsdsobservationer eller reflexioner över en eller annan företeelse och som inte är direkt tidsbundna. Det finns ingen besöksräknare här och går inte heller att kommentera. Den här bloggen finns för de som har sagt att de tycker om att läsa det jag skriver. Vill någon kommentera så gör det på andra platser där jag går att nå eller öga mot öga. Den kritiske läsaren med negativ inställning i allmänhet och till bloggande i synnerhet behöver inte alls besöka Återvinningen. Men ni andra är välkomna! Kanske gör någon ett fynd, det händer på såna ställen.

onsdag 1 maj 2013

Tage tonårsidol

Detta var ännu ett inlägg inspirerat av Klimakteriehäxan. Hon skrev ett inlägg om Tage Danielsson den dagen han skulle ha fyllt 80 år om han fått leva. Skrivet 5 februari 2008.

Jag kan uppriktigt säga att hans bortgång är den - utom vän- och familjekretsen - som berört mej mest. Jag blev så ledsen när han inte fick finnas med i världen ett tag till. Jag kände att han gjorde den lite bättre. Det låter måhända pretentiöst, men han var en vuxen som trots brist på kontakt på rent personligt plan påverkade mej väldigt mycket under de sena tonåren. Han representerade för mej en vuxenvärld som var lite annorlunda än den som fanns närmast runt omkring. Att det fanns andra värderingar och andra saker att värdesätta än det som står en själv närmast. Det var givetvis inte hela orsaken, men en del i att mitt samhällsintresse och det engagemang - som just nu vilar utmattat i skuggan av familjen och jobbet - vaknade.

En del av mitt språkintresse härstammar nog också från hans klurigheter och ordlekar.

Jag köpte och läste hans böcker när jag var i 17-18-årsåldern.
Jag plastade till och med in dem så att de skulle hålla länge.


Jag lyckades aldrig läsa "Liftarens guide..." eller "Jack" för jag fann dem totalt ointressanta, men Tage läste jag med stor behållning.

Fil*ip och Fr*edrik försökte förringa Hasse&Tages storhet i ett av "På spåret"- programmen de var med i. "De är överskattade" upplyste herr Hammar. I den stunden kände jag mig som en gammal hagga som fick lust att knacka de osnutna slynglarna i huvudet med käppen.

Paret Hasse&Tage är outstanding i svensk underhållning enligt min mening. De gjorde det mesta med bravur. Det finns någon enstaka Hasse-produktion som inte faller mig i smaken, men allt de gjorde tillsammans och allt Tage gjorde är suveränt. De gjorde allt; skrev och framförde revy, skrev och sjöng visor, improviserade dagsaktuella sketcher, satte upp musikaler och lustspel, gjorde barnfilm och annan film (både skådespelade och regisserade), skrev böcker och deltog på ibland avgörande vis i samhällsdebatten. Allt med briljans och djupsinne men framför allt med stor humor. Tages sätt att leverera skarpsinnigheter med en utomordentligt fåraktig uppsyn får mej att le när jag tänker på det.

Kom igen om femtio år F&F - om någon minns er då.