Ja, kanske. Det är en smaksak. Det några ser som skräp kanske någon annan hittar ett värde i. Här finner du gamla postningar som möjligen kan ha ett läsvärde. Jag sorterar bland mina gamla bloggar och fyller på efterhand. Det blir inga inlägg av dagbokstyp utan inlägg jag skrivit som omvärlsdsobservationer eller reflexioner över en eller annan företeelse och som inte är direkt tidsbundna. Det finns ingen besöksräknare här och går inte heller att kommentera. Den här bloggen finns för de som har sagt att de tycker om att läsa det jag skriver. Vill någon kommentera så gör det på andra platser där jag går att nå eller öga mot öga. Den kritiske läsaren med negativ inställning i allmänhet och till bloggande i synnerhet behöver inte alls besöka Återvinningen. Men ni andra är välkomna! Kanske gör någon ett fynd, det händer på såna ställen.

måndag 4 mars 2013

Inte en chans

Hösten 2007 cirkulerade en s.k. bloggutmaning där man skulle skriva om företeelser som man inte under några omständigheter skulle ge en andra chans. Jag tvekade om jag skulle skriva något, för mycket av det folk skrev om uppfattade jag som småttigheter som egentligen inte har någon betydelse, som brist på p-platser och dålig service på restauranger. Med de erfarenheter jag har i dag är perspektivet ännu vidare kring vad som är värt att reta sej på och jag skulle kanske inte skriva nånting i ämnet. I alla fall skrev jag detta om mina inte-en-andra-chans-företeelser den 20 oktober 2007.

 Jag har funderat mycket och kan knappt komma på nånting som jag verkligen inte skulle ge åtminstone en chans till. Punkt ett är den enda säkra. Men saker som man önskar att man slapp finns det. Här kommer några såna, utan rangordning för övrigt:
  • En misshandlande man.
  • Intoleranta, fördomsfulla och tvärsäkra människor som alltid vet hur det egentligen ligger till. Med allt.
  • Folk som ältar småttigheter och skapar gigantiska problem av struntsaker.
  • S.k. humanister som uppför sig respektlöst mot och hånar människor med en tro. Om de vore verkliga humanister så skulle de vara måna om att den som har en tro har rätt till det precis som att den som inte tror har rätt till det.
  • Över huvud taget den som på ett påträngande sätt vill pracka på någon en uppfattning eller en vara.
  • Myndigheter och företag där man får vänta och vänta i telefon för att sen bli kopplad vidare varefter ny väntan följer, och detta upprepas om och om igen tills man till slut blir helt bortkopplad från linjen för att telefontiden är slut eller alla har gått för dagen.

Problemet med dessa punkter är att de - med undantag av nr 1 - inte går att undvika helt. Vissa är till och med helt nödvändiga att stå ut med, alldeles för ofta.

Uppdatering: Kom på en säker till. Får inte en första chans ens.
  • En karl i slammerfylla som försöker bjuda upp mej.

Uppdatering 2:
  • Inälvsmat. Hugaligen.
Upplagd av kl.